Samlar här ett urval av bilder från Johannisfors och Johannisberg (stavas ibland med e istället för i) som vid järnvägens intåg 1894 blev byn Brännberg när järnvägsstationen fick detta namn efter ett ”bränt berg i närheten”.
Den första kända aktören i byn är Isak Sundström som uppförde ett nybygge 1834 och är registrerad som sågverksägare 1852 (Källa: Herman Wahlberg).
Den första nybyggarfamiljen var Petter Andersson f 1813 och Maja Brita Engström f 1816 i Ängesbyn, med barnen Anna Maja f 1844, Johan Kristian f 1847 och Karl August f 1850. Enligt ättling Rolf Hofsten var Petter rättare och nybyggare vid Johannisfors sågverk och kom ursprungligen från Halland enligt en husförhörslängd i Överluleå. Johan Persson och Anna Louise Rutqvist från Alträsk anställdes som arbetare och piga.
Huset som stod vid Johannisfors vattensåg på 1800-talet och som kallades ”parktorp/parkhemman” 1902 när Johan Rutqvist född 1863 bosatte sig där.
1855 kom nästa familj till Johannisfors men bosatte sig uppströms Aleån/Alån och blev de första i Johannisberg. Det var Johannes/Johan Larsson f 1821 och Anna Greta Henriksdotter (f 1819 Sunderbyn no 15, d 1905 Dåvis Ängesbyn). De fick 5 barn: Johan Erik 1843, Lars Henrik 1848, Nils Petter 1857, Carl 1860, Albertina 1863. Larssons var folkbokförda i Överluleå 1870 och i Engesbyn/Ängesby 1880 och 1890. Enligt någon ättling på webbsidan Ancestry var Anna Greta dotter till Hinric Hinricsson i Sunderbyn. Fler från denna Sunderbysläkt är strax i antågande.
1857 uppförde stadsfiskal Lagervall (1805-1865) från Luleå en vattensåg i Johannisfors. Nils Åström anställdes som sågställare och förman.
Nils Åström f 1805 sågställare och Maja Cajsa Andersdotter f 1808 med barnen Johan Nils f 1840, Petter f 1844 och Gustaf f 1847 blev således familj nummer tre i Johannisfors.
Vid folkräkningen 1870 registrerades fältjägare Nils Petter Wahlberg (1822-1881) med familj i Afvan Nederluleå, troligen bosatt i ett soldattorp. Nils Petter tjänstgjorde som fältjägare vid Livkompaniet Norrbottens regemente 1841-1871, vilket antagligen tvingade familjen att flytta från soldattorpet när tjänstgöringen upphörde. Oklart om de bodde några år i Gäddvik eller ej, enligt tidigare hörsägen. Dock kom familjen till Johannisberg troligen på 1870-talet och 1881 när Nils Petter avled registrerades bouppteckningen i Johannisfors. Wahlberg var ett soldatnamn som följde med soldattorpet och Nils Petter föddes i Sunderbyn no 15 som son till Hinric Hinricsson (f 1782) och Christina Christoffersdotter (f 1782). Nils Petter var bror till Anna Greta Henriksdotter som flyttade till byn 1855. Nils Petter gifte sig 1847 med Brita Lisa Andersdotter Sedig (1825-1911) från Måttsund. Paret hade åtta barn, varav tre etablerade gårdar och utgjorde 3 av 4 hemman vid laga skifte 1892.
Barnen Wahlberg var: Anna Elisabet f 1847 gift med Johan Kristian Pettersson f 1847, Maria Christina f 1850 gift med Karl August Pettersson f 1850 (broder till Kristian), bosatta i Nederluleå, Nils Johan f 1851 gift m Maja Caisa dotter till Daniel Öhrvall i Långsjön, bosatte sig i Svartbäcken, Erika Johanna f 1854 flyttade till ?, Petter f 1856 bosatte sig i Bredåker på torp 34 o 35, Herman f 1860 gift m Kristina Fredrika Strand f 1861 i Lassbyn Råneå, förvärvade hemman i Johannisberg, Erik August f 1863 gift m Greta Johanna Nordberg f 1867 i Bredåker, förvärvade hemman i Johannisberg, Hilda f 1868 gift m Johan Gustaf Berg i Alträsk.
Syskonen Anna Elisabeth, Herman och Erik August med make/maka
Charlotta Pettersson gifte sig med Arvid Enbom f 1880 i Heden och övertog gården, nuv BRG 224
Stambanan, järnväg, station och banvaktarstugor var 5e km
Foto från familjen Nils Nordberg Altervattnet
Kolonaten i Brännberg Alträsk nybyggesområde, ”experimentalfält i statens hand”. Här skulle man pröva om det var möjligt att locka missnöjda gruvarbetare, före detta rallare och andra egendomslösa till utdikade myrmarker för att odla och bygga. Kolonisterna skulle bli en ”kärntrupp för kultur och odling”.
Försöksgården i Brännberg med verksamhet och forskning på myrmark 1918-1957
Med ökande befolkning utvecklades skolväsende, service, föreningsliv och kultur i bygden
Kyrkliga lokaler byggdes i byn
Diversehandel och butiker avlöste varandra
Löfgrens som blev Aldéns
Ida och Yngve Aldén i två olika butikslokaler? Yngve började som springpojk i Löfgrens butik för att sedan ta över verksamheten. Butiken flyttade till s.k. Laver-huset när Konsum lagt ned sin verksamhet där.
Söndagsskola i Missionshuset slutet 1940-talet – början 1950-tal
I Brännbergs gamla skola
På trappen till Brännbergs nya skola
